”De stora förlagen kommer att bevaka de egenutgivna böckerna som säljer hyfsat”

Oskar Källner vann hederspris i novelltävlingen som Mix förlag arrangerade. Men det var långt ifrån det första fantastikäventyret Oskar skrivit. Här delar han med sig av sina tankar kring fantastik-genren, om bokbranschens framtid och hur man skriver bra fantastik-böcker.

Under våren 2013 vann du hederspris i SF-bokhandelns och Mix förlags tävling med novellen Yi. Vad handlar den om och varifrån fick du idén?
Novellen började som nästan alla mina historier med att jag såg några bilder för min inre syn. Jag såg tre soldater klädda i biomekaniska skyddsdräkter som sakta smög genom en skog. Träden var högresta och märkliga, allt för höga för jorden, så jag förstod att de måste befinna sig på månen. Under grenarna hade träden långa metalliska luftrötter som likt tentakler gungade i vinden, redo att när som helst gripa människorna och slita dem i stycken.
Så soldaterna smög långsamt och försiktigt, för att inte väcka trädens vrede. En av dem bar en atombomb på ryggen.

Då visste jag ännu inte att atombomben var en liten present till mänsklighetens största fiende, de utomjordiska insektsoider som soldaterna föraktfullt kallade för kackerlackorna. Eftersom månen har terraformats med ett helt nytt ekosystem så är det en mycket märklig och farlig plats. Men även människorna har ny och spännande teknologi för att väga upp oddsen. I denna novell gick jag verkligen in för att skapa en så märklig värld jag kunde med den skönaste bioteknik jag kunde komma på. Det är ett rafflande äventyr bland skrattande granater och tusenfotingar stora som godståg.

Mix Förlag publicerade Yi, både som ebok och i en antologiapp till Iphone, Dötid science fiction, tillsammans med de andra vinnarna.

Kommer du att fortsätta jobba med Mix?
– Jag har bara goda erfarenheter av Mix och fortsätter gärna arbeta med dem. Men jag skickar in material som alla andra och beroende på om de gillar det eller inte så publiceras det. Jag skrev en SF-novell under hösten som jag verkligen gillade. Så jag testade att skicka in, och som tur var så tyckte de också om den. Nu håller novellen på att gå igenom några redigeringsvändor. Att få klar och tydlig feedback är något jag uppskattar. Jag vill veta om jag missat något, eller om något kan göras bättre. Det utmanar en själv som författare att försöka pressa gränserna.

Vad tycker du kännetecknar en riktigt bra bok?
En riktigt bra bok, oavsett kategori, behöver följande:
1. Trovärdiga karaktärer som man känner för.
2. En medryckande berättelsestruktur som inte känns ”gjord”.

Är det dessutom en fantastikbok (SF, fantasy och skräck) tycker jag följande är viktigt:
3. Ett fascinerande men väl sammanhängande och konsekvent världsbygge.
4. Stora idéer som får det att snurra i huvudet och kittla i magen.

Nu säger jag inte att det inte finns stora idéer i böcker som inte är fantastik. Självklart gör det det. Men min erfarenhet är att det är mycket vanligare inom fantastiken.

Varför föredrar du fantastik och minns du den första stora fantastisk-upplevelsen?
Det är de främmande världarna och de stora idéerna som alltid fångar mig. Jag lever hela vardagarna i vår verklighet. Varför skulle jag vilja vara här när jag läser? Då försvinner jag hellre till en annan värld för att få se något nytt, något härligt, något tragiskt eller något tankeväckande. Jag har läst en hel del vanliga böcker, men jag tycker alltid att det saknas något i dem. Genom fantastiken glipar man på dörren till en större verklighet som kan ge nya idéer, nya perspektiv och, när det är som bäst, ny förståelse.

Min första riktigt stora fantastikupplevelse var nog när jag läste En världsomsegling under haven av Jules Verne. Han är ju känd som den hårda science fictionens anfader. Han hade en förmåga att från sin tids vetenskap postulera de mest fascinerande idéer och sedan skriva fantastiska äventyr utifrån dem. Men eftersom allt var baserat i vetenskapen så kändes de ändå trovärdiga. Denna legering av det fantastiska och det reella är något som jag älskar och som när det är som bäst kan producera helt svindlande historier. Dock läste jag ju Jules Verne nästan hundra år efter hans död, så hans förutsägelser hade redan slagit in. Det hade funnits atomdrivna ubåtar i flera årtionden. Den första riktigt futuristiska fantastikboken jag läst var nog Stålgrottorna av Isaac Asimov. Den trollband mig med sina megastäder, positroniska robotar och deckargåtor.

Vad tycker du kännetecknar ditt skrivande?
Jag har en stor passion för mytologier och folksagor. Jag minns hur jag blev totalt fascinerad av julkalendern Stjärnhuset där de tittade på stjärnbilder och berättade sagor ur den grekiska mytologin. Sedan växte jag upp i Jönköping, som ju var där John Bauer verkade och dog. Mina grannar hade tavlor med John Bauermotiv på väggarna. I hyllan stod böcker med gamla folksagor med troll, jättar och älvor. Visst fanns det annat som fångade min uppmärksamhet. På 80-talet var både He-man och Transformers jättestort på dagis. Men i efterhand är det de gamla berättelserna ur den grekiska och fornnordiska mytologin som etsat sig fast.

Mina egna böcker Drakhornet och Skogens hjärta är historisk fantasy som utspelar sig i det tidiga 1800-talets Sverige. Vi har precis förlorat kriget mot Ryssland och Finland är förlorat. Kungen är avsatt och kaos råder i landet. Vi får följa Erik, en enkel stallpojke, som jagad av soldater tvingas fly från Stockholm. Han hamnar till slut i en by i Bergslagen. Där träffar han Hanna som är bortlovad till en tre gånger så gammal man. Hon är inte speciellt nöjd med arrangemanget. Tillsammans upptäcker de att det finns varelser i skogen, och att många av dem inte är så vänligt inställda. Snart dras de in i ett vilt äventyr där de måste skydda byn och samtidigt desperat försöka få kontroll över sina egna liv. Det är en värld där allt som finns i nordisk mytologi och svensk folktro är på riktigt. Trollen lever fortfarande i underjorden, älvorna dansar i skogens gläntor och näckens stråkar kan höras över vattnen.

Du har publicerat Drakhornet som en gratis podcast. Hur kommer det sig?
– Jag läste in hela Drakhornet och den finns för vem som helst att lyssna på via Itunes eller via direkt RSS-feed på Fafner förlags hemsida. Jag la ut hela boken, ett kapitel i taget under några månaders tid och tills dags datum har jag haft flera hundra lyssnare. Det var flera som ifrågasatte huruvida jag verkligen skulle lägga ut hela boken gratis, om jag inte skulle lägga ut halva och sedan låta folk köpa boken. Men jag vill inte frustrera mina potentiella läsare. Det handlar om marknadsföring. Detta är ett sätt att få uppmärksamhet kring boken och att låta folk få upptäcka min värld genom ett annat medium. Vill de veta vad som händer senare får de helt enkelt köpa Skogens hjärta. Och jag vet folk som har gjort det, så jag är övertygad om att jag vinner på det.

Jag har även lagt ut Drakhornet som gratis ebok via Ibooks och Smashwords. Det är alltså hela boken. Men det har också medfört att Drakhornet legat konstant på Ibooks topplista och flera hundra personer har nu köpt Skogens hjärta. Den hade med högsta sannolikhet inte sålt så bra om även Drakhornet varit en betalbok.

Hur gör man enklast en podcast och vad tror du om dess framtid?
Rent tekniskt behöver man en mikrofon och ett inspelningsprogram. Själv använde jag gratisprogrammet Audacity som är riktigt bra. När man sedan ska publicera det online så finns det många olika verktyg. Jag använde Blubrry som är en riktigt vass plugin till WordPress. Med den kan man automatisera mycket av arbetet och den sköter dessutom kontakten med Itunes åt dig. Men viktigare än det rent tekniska är att man har en idé om vad det är man vill göra, att det finns en kärna i det man spelar in.

Jag tror podcasten är här för att stanna. Vi går en framtid till mötes där folk mer och mer kommer att skräddarsy sina mediaintag efter sina personliga preferenser. Podcastens stora fördel är att man inte behöver passa några tider utan kan lyssna när som helst. Det är demokratiserande på så sätt att vem som helst kan göra sin egen och det är fördjupande på så sätt att oavsett vad du är intresserad av så finns det garanterat någon podcast någonstans som nördar ner sig i just ditt favoritämne.

Personligen lyssnar jag ganska mycket på amerikanska författarpodcasts med fokus på fantastik (SF och fantasy). Jag rekommenderar gärna Writing Excuses, Hide and Create, StoryWonk Sunday, Adventures in Sci Fi Publishing och SF-Signal.

Ditt förlag (Fafner förlag) och din blogg (Munins skärvor) är två djur från den nordiska mytologin. Varför valde du just dessa namn?
Jag har ju en stor förkärlek för nordisk mytologi. Munin är ju den ena av Odens båda korpar och ordet betyder minne. Som människor konstruerar vi ständigt historier. Det kan vara berättelsen om hur det var på jobbet idag, eller om hur lilla Hilda lärde sig gå, eller till och med vara de stora narrativen som mitt livs berättelse. Personligen fascineras jag av denna förmåga och min blogg är dedikerad just till narrativa strukturer i film, spel och böcker. Samtidigt finns där en medvetenhet om att våra narrativa konstruktioner är just konstruktioner. Verkligheten är oftast mycket mer splittrad och svårbegriplig än i våra berättelser. Dessutom kan vi inte alltid lita på vårt minne. Det finns gott om forskning som pekar på hur vi med lätthet konstruerar nya minnen för att fylla de tomrum vi inte längre kan greppa. Den mänskliga narrativa förmågan är alltså både väldigt känslig och oerhört mäktig. Men om vi kritiskt granskar oss själva och vår verklighetsförståelse i en spegel så ser vi att den sällan håller ihop hela vägen. Spegeln går sönder. Därav ”Munins skärvor.”

”Fafner Förlag” är egentligen ett internt skämt. Fafner var en dvärg som fann en oerhörd guldskatt. För att kunna vakta skatten använde han en magisk hjälm och förvandlade sig till en drake. Jag tänkte när jag grundade förlaget och sökte efter ett namn, att jag kanske är en dvärg nu, men det har potentialen att bli en riktig drake.

Vad har du för planer med ditt förlag?
Jag hade egentligen tanken att börja ge ut andras alster ganska omgående. Men sedan blev jag småbarnsförälder, och med tanke på att det snart kommer en tredje knatte så lär det inte ske inom en överskådlig framtid. Jag älskar skrivandet och vill gärna satsa på förlaget, men familjen måste alltid gå före.

Men jag har gott om vänner och bekanta som faktiskt tagit steget från ett egenutgivarförlag till att ge ut böcker med fler författare. Till exempel Undrentide, Affront, Darkness Publishing, En söt robot och så vidare. En dag hoppas jag sälla mig till deras skara.

Vilka trender ser du för den svenska bokbranschen, och vad bör författarna göra för att hinna med tåget?
Tack vare den nya tekniken, både vad det gäller Print on Demand och eböcker så kommer branschen att skakas om i grunden. Det är redan på gång. Tusentals mikroförlag som kanske bara ger ut en eller två författare har vädrat morgonluft. Det innebär att det nya nyckelhålet inte är att bli utgiven eftersom vem som helst med en dator kan göra det.
Det nya nyckelhålet blir istället marknadsföringen, att höja sig över det massmediala bruset för att fånga potentiella läsares uppmärksamhet. Därför är författarens namn som varumärke viktigare än någonsin förut. Är detta en person som brukar skriva bra grejer? Är det någon jag kan rekommendera till mina vänner?

Det är viktigare än någonsin att inte publicera saker som bara är halvbra. Det är frestande med den nya teknologin att bara slänga ut sina texter. Men vill man att det ska hålla i längden så måste varje text ha redigerats och slipats tills den lyser. Det finns inte utrymme för några halvmesyrer. Dessutom måste man se till att ha en professionell illustratör och grafisk formgivare.
Man säger ju alltid att man inte ska döma en bok efter omslaget. Men sanningen är den att vi gör det … hela tiden.

En annan konsekvens av detta teknologiska paradigmskifte är att självpublicering kommer bli den nya manushögen. Jag ska förklara vad jag menar: tidigare har ju tusentals förhoppningsfulla författare skickat in sina manus till de stora bokförlagen för att bli utgivna. Där hamnar manusen i en stor hög som de sakta men säkert betar sig igenom. Eftersom ett förlag ofta kanske bara satsar på en eller två nya författare per år så har man ungefär 0,5 procents chans att få sin bok utgiven. Men nu när alla kommer att kunna ge ut sina böcker själva så kommer det att födas en marknad där det finns enorma mängder böcker, men väldigt få som läser dem.

Det kommer bli några egenutgivna böcker som verkligen lyckas ta sig och sälja hyfsat. Dessa kommer däremot de stora förlagen att hålla ögonen på och om försäljningen stiger ordentligt så kommer de med all sannolikhet att erbjuda den författaren kontrakt. Det sker hela tiden i den anglosaxiska världen (Fifty shades of Gray, någon?) och det kommer inte dröja länge innan det sker här i Sverige.

Vilka är dina bästa skrivtips för att skriva fantastik?
1. Läs mycket inom den genre du vill skriva, på så sätt får du en förståelse för vad som kommit före dig och i vilket sammanhang du verkar.
2. Att skriva är ett hantverk. Lär dig det. Läs böcker om skrivandet och lyssna på podcasts.
3. Parkera rumpan framför datorn och skriv. Skriv mycket. Var medveten om att det mesta du skriver i början kommer att vara dåligt. Men det är så det ska vara. Det är genom att göra misstag, och genom att göra många av dem, som man lär sig.
4. När du skrivit något så be folk omkring dig om ärlig feedback. De måste vara ärliga. Både du och de måste lära sig att sätta personliga känslor åt sidan och bara se till texten. Om du inte vet vad som är fel så kan du ju inte rätta till det.
5. Bekymra dig inte för mycket om att du ska klämma in en massa stora idéer eller djuplodande teman. Sådant kommer av sig självt, ofta undermedvetet, tills dess du lär dig att medvetandegöra dem och förfina dem.

Det ovanstående tror jag gäller för alla genrer egentligen. Men nästa punkt är nog lite mer specifikt just för fantastik:
6. Var noggrann när du konstruerar din värld. Försök så långt det är möjligt att hålla den konsekvent. På så sätt ökar du trovärdigheten även för de mest märkliga miljöer och slungar inte ut läsaren ur texten i onödan.

Oskar källner
Oskar Källner

Namn: Oskar Källner
Bor: Utanför Uppsala.
Jobb: Studerar systemvetenskap.
Utgivet: Böcker Drakhornet (2011), Skogens hjärta (2011). Noveller Vägen till stjärnorna (2012), Byssan lull (i skräckantologin Bländverk 2013), Där staden dragit fram (i SF-antologin Maskinblod 2013), Yi (både som fristående ebok och i SF-antologiappen Dötid science fiction 2013.)
Bäst med Mix förlag: De är entusiastiska och engagerade likväl som professionella. De vågar och vill testa nya saker.
Webbsidor: munin.kallner.com och fafnerforlag.se

Annonser

2 thoughts on “”De stora förlagen kommer att bevaka de egenutgivna böckerna som säljer hyfsat”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s