Så jobbar en översättare

Peter Nilsson är född och uppväxt i Jokkmokk, högst upp i Norrland. Han lämnade staden som 18-åring då han även påbörjade sin klassresa. I dag är Peter jurist och åklagare på Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. På fritiden tränar han på gym, lyssnar på opera, umgås med barn, barnbarn och hustru. Läser och skriver och blir glad av nya kulturupplevelser eller skön natur. Peter är aktuell med översättningen av Lord Dunsanys The King of Elflands Daughter.

Hur kommer det sig att du översätter fantasy?
– Jag har tidigare översatt lite dikter av Edgar Allan Poe, enbart för mitt eget nöjes skull eftersom jag gillar den kreativa utmaningen i att översätta. Särskilt rimmad vers är ju verkligen en kompromissernas konst; att få ihop betydelsen, rimmen och versfötterna och att få det att låta bra på svenska! Begränsningarna triggar kreativiteten för mig. Puh! Det är svårt, men väldigt kul. Jag får verkliga intellektuella kickar när jag lyckas, och blir riktigt euforisk när jag får ihop en versrad som jag stångats med ett tag.

Jag blev störtförälskad i Lord Dunsanys The King of Elflands Daughter när jag läste den. Inledningen och de första 60 sidorna är nog det bästa jag har läst! Jag gillar lyrik, och språket i bokens bästa delar ligger nära lyriken. Jag läste på om boken och om författaren och förundrades över att den inte översatts i sin helhet förut. Lord Dunsany var ytterst sparsamt översatt till svenska i en novellsamling och några strönoveller. Sedan var steget inte så långt mot att börja översätta boken själv.

Från början hade jag ingen riktig plan med detta, men när jag kommit cirka ¼ in i boken så bestämde jag mig för att försöka ge ut den. Jag har en brorson som gett ut böcker på eget förlag, så det var ganska enkelt att fråga honom hur man gjorde.

Det jag gillar bäst med bra fantasy är sagostämningen och magin i den. Jag ryser av gamla borgar och riddare som slåss mot drakar. Det är alltså riktig high fantasy som jag gillar, och mer high fantasy än lord Dunsany i sina bästa stunder är svårt att hitta.

Vem är din favoritförfattare och din favoritbok – alla kategorier?
– Min favoritförfattare är Ray Bradbury och favoritboken hans Invasion på Mars, (The Martian Chronicles). Det är en novellsamling med sammanhängande tema; människan kommer till mars och möter en väldigt annorlunda civilisation av närmast eteriska varelser som så småningom går under. Så otroligt vedmodigt och vackert skrivet. Jag är en romantiker. Jag har älskat Bradbury sedan jag var i de lägre tonåren. Han har en ton som går rakt till mitt hjärta. Notera att han alltså inte skrev fantasy.

Hur jobbar en översättare?
– När jag bestämt mig för att försöka publicera min översättning av Lord Dunsanys The King of Elflands Daughter skrev jag ett mail till lord Dunsanys arvingar och kom på så sätt i kontakt med deras agent. Sedan var det inte riktigt några förhandlingar om ersättningen, utan närmast ”take it or leave it”: 900 GBP i förskott. För den summan kan jag publicera 1000 exemplar. Jag jobbade ganska rakt av. Jag hade läst boken två gången innan jag började med översättningen och tuffade på kapitel för kapitel, sida för sida.

Jag hade turen att tidigt komma i kontakt med en framstående kännare av lord Dunsany: Martin Andersson från Göteborg, som dessutom är lärare i engelska och en otrolig petimeter. Han gav mig ovärderlig hjälp med synpunkter på översättningen i alla delar: språk, korrekthet, läsbarhet på svenska – rubbet! Jag har gett ut den på eget förlag och använder print-on-demand. Jag hade ingen lust att springa runt till olika förläggare och försöka övertyga dem om Dunsanys förträfflighet och mina kvaliteter som översättare. Bra karl reder sig själv.

Vad tycker du krävs av en bra översättare?
– Jag tycker att det viktigaste för en översättare är att han eller hon är riktigt bra på målspråket (språket som texten ska översättas till) och behärskar stilen som boken är skriven i. Också bra är att ha en något ”respektlös” attityd till verket, så att – när så krävs – man vågar avvika från den exakta ordalydelsen för att uppnå ett mera njutbart resultat på målspråket. Gott språkligt självförtroende, helt enkelt. Följaktligen är det en sådan översättare som en författare bör försöka hitta, och det kan ju inte vara lätt om man inte behärskar målspråket själv.

Om du någon gång skriver en egen bok: vilken genre siktar du in dig på?
– Det är mycket troligt att jag kommer att skriva en egen bok och har flera olika idéer. Jag har i alla fall kommit cirka 8000 ord på vägen med en roman som är delvis självbiografisk (och delvis helt vanvettig) som väl närmast kan kallas ”magisk realism”. Det är inom den fantastiska genren jag vill skriva, men jag har även kommit ganska långt på väg med ett synopsis på en deckare. Som åklagare så kan det ju tänkas att ett förlag kan se en kommersiell potential i mig, om jag får till något vettigt. Vi får se.

Vilka tre skrivregler underordnar du dig i skrivandet?
– Jag ser en motsats mellan å ena sidan naturlagar, som det inte går att bryta mot, och rättsregler, som man faktiskt kan bryta mot men med konsekvenser. Den andra sidan är skrivregler vars funktion är att skärpa träffsäkerheten i och förfina språket, som ju är ett medel för kommunikation. Att bryta mot språkregler kan med andra ord vara högst påkallat, men man bör känna till språkreglerna så att man bryter dem med avsikt och inte av okunskap. Man bör även vara medveten om vilken effekt det har på olika läsare när man bryter mot språkregler.

Vilken skrivregel struntar du blankt i?
– Jag tvingades strunta blankt i regeln att inte inleda meningar med ”och” eftersom lord Dunsany väldigt ofta inleder meningar med just ”och”.

Vilken är din högsta önskan som översättare/författare?
– Min högsta önskan som översättare är att försäljningen av Älvkungens dotter ska ta fart, för då kommer jag att översätta mer av lord Dunsany. Jag har redan bestämt vilken. Det blir The Charwomans Shadow. Berättelsen handlar om en yngling i 1600-talets Spanien (inte det historiska Spanien, utan ett mytologiskt) som går i lära hos en trollkarl som kräver hans skugga i betalning för sina tjänster. Där träffar han en städerska som också är utan skugga. Därav titeln. Det är mera en klassisk skröna än Älvkungens dotter och inte lika poetisk i språket men väldigt bra.

Min högsta önskan som författare är att jag ska få ihop en roman och få den utgiven. Och sedan att det ska bli en bestseller också förstås. Men man får ta en sak i taget.

Peter Nilsson
Peter Nilsson har översatt Lord Dunsanys The King of Elflands Daughter.


Namn
: Peter Nilsson
Familj:  Gift sedan 28 år,  fyra vuxna barn och ett barnbarn
Bor: På landet i Sörmland utanför Gnesta.
Webbsida: www.nilsson-fantastik.se (Här kan man köpa Älvkungens dotter direkt av Peter.)
Om Älvkungens dotter: Erls rådslag framför en önskan till regenten: de vill ha en magisk härskare. Han ger sin son Alveric i uppdrag att bege sig till Älvlandet och gifta sig med Älvkungens dotter. Alveric låter en häxa framställa ett magiskt svärd, korsar Älvlandets gräns som är gjord av skymningsljus, och besegrar magiska träd och fyra Älvriddare för att nå fram till palatset som det endast berättas om i sång. Där träffar han Lirazel, Älvkungens dotter, som följer med honom till hans hem i Erls slott där de gifter sig och får ett barn. Och sedan lever de inte lyckliga i alla sina dagar, eftersom Alveric, i sitt oförstånd, försöker förändra denna magiska Älvprinsessa till en vanlig människa och retar sig mer och mer på allt som är magiskt och annorlunda med henne. I sin förtvivlan och hemlängtan öppnar hon den runa som hennes far sänt till henne för att föra henne hem, och hon överger både Alveric och sin son Orion och återvänder till Älvlandet.

Alverics letar länge och desperat, men kan inte återfinna vare sig Lirazel eller Älvlandet. Orion växer upp, utan både far och mor, och uppfostras i stället av en häxa och två jägare. Lirazels längtan efter att återförenas med sin familj i Erl blir till sist så stark att hon bönfaller sin far Älvkungen om den sista kungsrunan, som är det enda som kan förena Erl och Älvlandet. Och till Erl kommer det till sist mer magi än vad de någonsin önskat …

Både handlingen och språket sprakar av magi i denna underbara saga. Alla som tycker om fantasy bör läsa den. Alla som tycker om sagor också. Och alla som tycker om riktigt bra berättelser.

Annonser

3 reaktioner på ”Så jobbar en översättare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s